30.10.22.39
Hur människor orkade leva hela liv. Det blev så konstigt då, när jag sa det där.
Det är så stort, det här.
Livet.
Hejsan. Hoppas att du har haft en trevlig kväll :)
Kika gärna in på min blogg och säg vad du tycker om första snön och mobilbloggande!
/Maja
Livet är en stormig nattvind. Lik en iskall hand jag måste fly, så att dess fingrar inte skall slita sönder mina gälar. Livet under vattnet är, till skillnad från det som levs av människorna, mer ett medventandetillstånd än en tillvaro. Oceanen är mörkret, ljuset, skuggans slag mot sandens vita hud; en visuell symfoni, trånandes likt valens klagosång, oviss om den stora sorgen ovan havet. Maneten, till varje pulsslag fylld med nässlans gift, spelar tångens flätor; vattnenytan krusning följer ljudets vågor. Människan räds havet. Inte för dess maneter, men för dess överlägsenhet.
Jag räds inte havet. Jag räds livet, och människorna som befolkar det.
