och murarna störtade samman.
1.
Det finns så många människor jag hellre skulle vara. Så många handleder jag hellre skulle vilja lägga fingrarna mot, så många hjärtslag jag hellre skulle räkna, så många slag jag hellre skulle vilja utkämpa bekämpa
det som är jag.
Innan jag går; dina trumhinnor mot mina fingrar.
2.
Hur jag varken kan vinna
eller försvinna.
jag tycker att du skriver bra, jättebra och jag ville tala om det
Åh, tack så väldigt mycket!
tycker om nr1
Tack så mycket. Det är fint när du publicerar, alltid välartat. Vi borde talas vid snart, får för mig att det var ett tag sen, haha.
Alltså jag är inte så haj på det här med bloggar, men som svar på din kommentar: Jag blir asglad om du läser. Gärna kommenterar den också. Det är sånt som får mig att bli peppad på att fortsätta liksom.
Du är galant.
Du är galant.
jag vet inte om du loggar in på den här bloggen längre och jag vet inte om jag borde skriva till dig över huvud taget, men nu gör jag det, ändå. har hållt mig ifrån att göra det i så många dagar, så många nätter. nu får det liksom räcka. nu struntar jag i att agera förnuftigt, letar upp ett inlägg långt bak i ditt arkiv och lämnar det här. det här avtrycket. jag tänker på dig ibland, undrar hur du mår, vad du gör. och så. jag borde kanske inte undra, men det gör jag. om du, trots allt, läser det här förstår jag om du inte vill svara. eller om du bara vill be mig att aldrig höra av mig igen. jag skulle förstå det. jag ville nog mest bara säga hej.
