21.09 genom mig.
Det är du med dyra pianot men ingenting kan spela.
Det är du med bokhyllorna fulla av plåster.
Det är du med avbitna naglar i tändsticksasken under madrassen.
Det är du med mellanmjölk i kylskåpet och klackarna i taket.
Det är du med annat än blod i ådrorna.
Det är du med och utan.
Det är du med delad lugg och irriterade händer.
Det är du som aldrig och du som alltid.
Det är du med jamen och nejmen och okejdå.
Det är du.
Och det är jag på en köksstol utan någonting annat än mitt eget huvud i händerna.
Kommentarer
Postat av: Moa
Jag älskar din blogg, den är så fin! Och jag längtar tills vi ses, saknar dig.
Postat av: Robin
Vad annorlunda det verkar. Likväl fint, fortfarande, som alltid.
Postat av: Victor
Det är jag med dyra pianot men ingenting att spela.
Trackback
