tre minuter.
Jag väger lika många kilo som Saturnus har månar. Gruskornen som räddande öar i ett ishav, snön som tar sig in överallt och alla kroppsdelar tycks förfrysa i samma ögonblick som ytterdörren stängs bakom mig. Det är ett nytt år och jag vill förändra allt som jag förmår, från mitt hår till sättet som jag går. Det är kulturhuvudstadsår men min stad är ljusår från en vinst och isskulpturerna smälter på esplanaden. Jag cyklar över vägen på min vita cykel utan cykellyse och det kommer ingen bil. Det är januari utan skottår, skottsår. Bara munsår och munnen full av hår ibland när det blåser.
du skriver så vackert
dog
Helt underbart.
Trasslig ; Dina fina kommentarer gör mig så glad, ska du veta.
Jag blev tårögd av att läsa, du är så duktig..
du gör väldigt fina saker med ord.
