tre minuter.

Jag väger lika många kilo som Saturnus har månar. Gruskornen som räddande öar i ett ishav, snön som tar sig in överallt och alla kroppsdelar tycks förfrysa i samma ögonblick som ytterdörren stängs bakom mig. Det är ett nytt år och jag vill förändra allt som jag förmår, från mitt hår till sättet som jag går. Det är kulturhuvudstadsår men min stad är ljusår från en vinst och isskulpturerna smälter på esplanaden. Jag cyklar över vägen på min vita cykel utan cykellyse och det kommer ingen bil. Det är januari utan skottår, skottsår. Bara munsår och munnen full av hår ibland när det blåser.


Kommentarer
Postat av: egentligen inte anonym

du skriver så vackert

2009-01-17 @ 15:30:49
Postat av: Anonym

dog

2009-01-18 @ 20:35:27
Postat av: trasslig

Helt underbart.

2009-01-25 @ 12:39:23
URL: http://iamnopalindrome.blogspot.com
Postat av: Linnéa

Trasslig ; Dina fina kommentarer gör mig så glad, ska du veta.

2009-01-25 @ 20:02:40
URL: http://padraicmyprince.blogg.se/
Postat av: Anonym

Jag blev tårögd av att läsa, du är så duktig..

2009-02-09 @ 21:42:58
Postat av: Evelina

du gör väldigt fina saker med ord.

2009-03-08 @ 15:49:35
URL: http://letmedisappear.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0